Turkisk matkultur

Det turkiska köket är i mycket skapat under det Ottomanska riket och har influerats av de närliggande regionerna: balkan, mellanöstern och centralasien. I sin tur har turkarna spridit sina mattraditioner till närliggande länder och till ”väst”, inte minst tack vare emigranter. Olika regioner inom Turkiet har också sina säregenheter: fisk är man av givna skäl duktiga på i kuststäderna medan kebab och smördegsefterrätter är specialiteter i sydost. De mesta av ingredienserna växer (eller lever) också i landet och kan med andra ord serveras färskt. Nedan följer ett axplock av vad det finns att välja mellan i vad som är ett mycket brett och variationsrikt kök.
Det är vanligt att man börjar måltiden med en soppa som kan basera sig på exempelvis kyckling, tomat, yoghurt, lamm eller linser. Meze kallas de smårätter som kan vara varma eller kalla och fungerar som förrätter. Passar utmärkt när man är ett större sällskap då man kan beställa många rätter och ta lite av allt. Det kan handla om småsallader, ”manti”, en fylld pasta, ”kofte”, små köttbullar av lamm, ”dolma”, fyllda paprikor, aubergine, samt många, många fler.Till huvudrätt då? Grillade kötträtter är typiskt turkiskt. Och kebab är nationalrätt. Denna är gjord på lamm (vanligast), kyckling eller oxkött och finns i många varianter; Döner-kebab är den som mest liknar vad vi får hemma, alltså strimlat kött med grönsaker i pita-bröd. Şiş-kebab, är köttbitar på spett, Adana-kebab är starkt kryddat oxkött som serveras på grillspett. Den som vill äta vegetariskt har också mycket att välja mellan. Vanliga grönsaker som används är exempelvis tomater, auberginer, purjolök och spenat. ”Dolma” kallas rätten där grönsaker fylls med ris och/eller kött, och som även kan vara i form av en meze-rätt.Vanliga tillbehör är bulgur (vanligen på durumvete), pasta (erişte, mantı) och ris (pilav) som blandas med allt från jordnötter till tomater och små köttbitar. Yoghurt, som resten av världen alltså kan tacka turkarna för, dyker ofta upp vid sidan av såväl kötträtter som vegetariska dito. Den populära drycken Ayran (se nedan) baseras på yoghurt. Fårostar finns det en rad varianter av.Till efterrätt äter man ofta olika varianter av smördegsefterrätten ”baklava” eller närbesläktade ”kadaif”. Torkad aprikos i sirap, färsk frukt och kokade, glaserade frukter är andra varianter. Turkiet är ett muslimskt land och gris serveras därför inte.
… och det här dricker man.
Efter maten (även frukosten) dricker man kaffe (kahve) eller te (çay). Kaffet serveras med eller utan socker (beroende på hur beskt man vill ha det) i små koppar och efterlämnar en rejäl sump. Teet, som serveras i glas, är ofta det söta äppelteet eller det traditionella bittra svarta teet. Särskilda tehus är vanliga men te serveras överallt, inte minst i butiker. Ayran är yoghurt som spätts ut med vatten och salt som även kan innehålla gurksaft, vitlök och/eller svartpeppar. Ayran hittar man överallt, även på McDonalds.
Vinodlandet i Turkiet har en lång tradition som dock låg i träda i hundratals år. Statliga Tekel (det gamla spritmonopolet) och Kavaklidere var tidigare några av få som producerade enklare viner, men efter en lagändring på 90-talet började det dyka upp nya producenter. Vinerna görs av lokala druvor men numera även exempelvis Sauvignon Blanc och Chardonnay. Turkiet har dock en bra bit kvar innan man kan matcha sina grannar runt medelhavet i kvalité, bredd och inte minst pris. De bra vinerna, såsom Corvus och Sarafin, är relativt dyra.
Raki är en brandy baserad på anis vilket ger en lakritssmak ungefär som den grekiska uzon eller fransk pastis. Vanligt att man blandar med vatten (varefter färgen blir vit).
Det finns få inhemska öl men Efes Pilsen, Tekel Birasi och Marmara34 är vanliga. Därtill hittar man givetvis även de stora internationella ölmärkena.

För mer info se följande länk:

http://www.turkietsajten.se/kultur/turkisk-mat.html

Vad står interkulturalitet och kulturkrock för?

Nedan följer en förklaring på vad interkulturalitet och kulturkrock står för..dessa ord hör man allt oftare i dagens samhälle och därför kan en förklaring vara bra och få.

Interkulturalitet, begrepp som till skillnad från det närbesläktade begreppet mångkulturalitet som endast avser flera kulturers parallella existens, syftar på möten mellan olika kulturer.

Kulturkrock syftar på problematiska möten och missförstånd mellan individer med olika kulturell bakgrund. Kulturkrockar (engelska: Culture shock) har varit föremål för forskning sedan 1950-talet. Varför krockarna sker, hur de sker och hur man kan mildra oönskade effekter av dem är centrala frågor inom interkulturell kommunikation och utbildning runt kulturkrockar ingår idag som standard i större företags förberedande utbildningar av personal som ska stationeras utomlands.
Kritiker har pekat ut att företag som sysselsätter sig med kulturkrocksrelaterad utbildning ofta håller sig med omoderna och essentialiserande teorier om kultur som betonar det problematiska i kulturmöten och så indirekt också behovet av dessa företags tjänster

Information har hämtats från följande länkar,

http://sv.wikipedia.org/wiki/Kulturkrock

http://sv.wikipedia.org/wiki/Interkulturalitet

Vad står kultur för?

Nu tänkte jag att vi ska titta på vad kultur betyder och står för. Många gånger vet man vad ordet är men har svårt och förklara det och peka på det. Sen har inte alla människor kunskap om kultur så därför följer en förklaring här från Wikipedia...



Kultur har främst två betydelser; andlig (konstnärlig) odling eller socialt överförda levnadsmönster; i vardagligt tal är den första betydelsen den vanligare. Ordet kultur kommer från latinets, cultura av cultus, som betyder odling, och som etymologiskt hör samman med ordet kult. I sin ursprungliga betydelse förekommer det i till exempel bakteriekultur.


Kultur kan definieras som alla livsmönster, inklusive språk, konst, värderingar och institutioner hos en population som överförs socialt från generation till generation. Kultur har kallats "levnadssättet hos ett helt samhälle". Som sådant inkluderar det beteendemönster, seder, klädsel, religion, ritualer, lekar, normer för lagar och moraliska system, liksom trossystem och konstarterna. Kultur refererar ofta till en universell mänsklig kapacitet för att klassificera och kommunicera erfarenheter materiellt och symboliskt. Den höga kulturella förmågan har länge betraktats som en definierande egenskap hos människan.

Se gärna följande länkar för mer detaljerad information,
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kultur
http://www.worldvaluessurvey.com/

Turkiska köket är de livsmedel som är typiska för Turkiet eller turkar. Det osmanska rikets matkultur både påverkade och påverkades av de folk osmanerna styrde över.

Det turkiska köket är känt för sina auberginerätter, kebab och pilaff. Turkisk mat innehåller mycket vitlök, spiskummin, stark chili och färska örter. Man äter många grönsaksrätter och lök ingår i nästan allt. Till maten äts alltid vitt bröd. Det turkiska köket innehåller även mängder av olika risrätter. Sallad i olika former serveras alltid till maten. Soppor är också vanligt.

På restaurangmenyerna återfinns ofta mängder av olika förrätter, som kallas meze. Detta kan till exempel vara röror av olika slag; baserade på tomat, paprika eller yoghurt. Friterade grönsaker eller ostrullar (fetaostfyllda smördegsrullar) är också vanligt förkommande.

Fisk brukar grillas eller stekas. Köttfärs används som fyllning i paprikor eller andra grönsaker eller till att göra köfte med. Kyckling, lamm och nötkött är vanligt förekommande, antingen i grytor eller som grillat, men grönsakerna utgör oftast huvuddelen av måltiden.

Kebab finns i olika former. Förutom den som liknar den sort som blivit populär i västvärlden finns det kebab som är grillspett, i gryta, i lerkrus, etc. Kebab kan vara gjort av köttfärs eller bitar av nöt eller lamm.

Börek är en typ av olika maträtter som görs av tunna, tunna smördegsblad (gjorda av ägg, mjöl, smör och vatten). De kan fyllas med ost eller kött och rullas eller vikas. De kan läggas lager på lager med fyllning emellan.

Det finns mängder av söta desserter, men den mest välkända är baklava. Turkarna är ett tedrickande folk och teet dricks i små teglas. Äppelte brukar förknippas med det turkiska köket, även

Matkultur

Vad jag minns har mamma alltid stått i köket eller varit med barnen. När hon lagar mat är det väldigt omsorgsfullt tillagat...i turkiet säger att maten ska se aptitligt ut " man äter med ögonen" alltså det som ser gott ut det vill man givetvis smaka...eftersom både mamma o pappa är väldigt duktiga kockar så kan vi syskonen också laga mat väldigt bra

Det turkiska köket är ett av världens rikaste..Det har givetvis influerats av alla minoritetsgrupper i landet. Varje landskap är som ett eget land med egna traditioner i allt..matlagning är ett av mina största intressen..familjen är min testpanel..jag tester recept från hela världen och är det något recept vi gillar tillagar jag det igen, annars blir det papperskorgen, som man säger till barnen " man måste alltid smaka sedan avgör man om man gillar det eller inte".

Jag kommer att skriva mer om kulturen, maten och traditionerna i Turkiet...jag kommer också skriva en del om kulturkrockar mellan den svenska och turkiska kulturen. men främst kommer det handla om mat.