Välkomna till Leylas mathörna

Yemek tariflerimin turkce ile istiyorsaniz yoruma mesaj/e-mail birakin size gönderirim.

Som handlar om mat från det turkiska och svenska köket, deras kulturs inverkan på matkulturen. Ni kommer också finna en del inlägg om barn o föräldrar m m. Hoppas ni hittar något matnyttigt i arkivet till höger. I will be happy if you leave a note in my guestbook!!
Showing posts with label högtider. Show all posts
Showing posts with label högtider. Show all posts

Thursday, December 8, 2011

Julbak & pepparkakshus


Vår söta pepparkakshus och lussebullar med pärlsocker på denna gången.
har hittat ett perfekt recept med kesella i  på Arlas hemsida.

Vår söta hustomte kommer på besök idag ;)
Merhaba alla läsare..vi bakade igår andra omgången av lussebullar och satte ihop vår pepparkakshus. Vi köpte färdiga formar iår. Det enda som fattas från huset är en hustomte som klättrar på taket, han ska komma på besök idag ;)  vad tycker ni om huset!! visst blev den söt..barnen var jätteduktiga.

Sunday, May 2, 2010

Majbrasan

Merhaba...alla kära läsare, nu har valborg och 1 maj varit förbi för många människor runtom i världen......Just Valborgsmässoafton tycker mjag är extra mysigt när man tänder majbrasan och många familjer o barn står runt elden :)
I vår familj har vi under många år först samlats hemma och fikat sedan promenerat till majbrasan och efter det fikat hos mamma...alla barn o barnbarn :)

Men varför firar man valborg??
 Valborgsmässoafton, sista april eller vardagligt valborg, finlandssvenska vappen, är en årlig högtid som firas i Estland, Finland, Lettland, Sverige, Tjeckien och Tyskland den 30 april eller 1 maj. Traditionen grundar sig på de hedniska högtider som funnits spridda i Europa, men har senare kommit att sammankopplas med Heliga Valborgs kult, mot häxtro och onda andar, som uppstod speciellt efter hennes död år 779.



Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Valborg

Friday, November 27, 2009

Kurban Bayram

Merhaba..nedan följer en förklaring på vad Kurban Bayram innebär för muslimer..

Svenska:

Eid ul-Adha (arabiska: عيد الأضحى), är en islamisk högtidsfest firad av muslimer och druser världen över som ett minne av Ibrahims(Abrahams) villighet att offra sin son enligt Guds order (se Koranen och Gamla Testamentet). Det är en av två Eid-festivaler firad av muslimer, som baserar sig på Koranen. Liksom Eid al-Fitr börjar Eid ul-Adha med en kort bön följt av en predikan (khutba).
Eid ul-Adha firas årligen och infaller på den 10:de dagen i månaden av Dhul Hijja (ذو الحجة) enligt den islamiska månkalendern.
Festligheterna pågår i två eller tre dagar beroende på land. Eid ul-Adha infaller dagen efter pilgrimerna är klara med hajj, den årliga vallfärden till Mekka i Saudiarabien av muslimer från hela världen. Det inträffar ungefär 70 dagar efter slutet av månaden ramadan, då muslimerna fastar.

English:

Eid al-Adha (Arabic: عيد الأضحى‎ ‘Īdu l-’Aḍḥā) "Festival of Sacrifice" or "Greater Eid" is a holiday celebrated by muslims worldwide to commemorate the willingness of Ibrahim to sacrifice his son as an act of obedience to God. It is also celebrated by the Druze, an esoteric non-Islamic faith, whose origins stem from Shiite islam.
Eid al-Adha is the latter of two Eid
festivals celebrated by Muslims, whose basis comes from the Quran.Like Eid al-Fitr, Eid al-Adha begins with a short prayer followed by a sermon (khuṭba).
Eid al-Adha annually falls on the 10th day of the month of Dhul Hijja
(ذو الحجة) of the lunar Islamic calendar. The festivities last for three days or more depending on the country. Eid al-Adha occurs the day after the pilgrims conducting Hajj, the annual pilgrimage to Mecca in Saudi Arabia by Muslims worldwide, descend from Mount Arafat. It happens to be approximately 70 days after the end of the month of Ramadan.

Thursday, October 22, 2009

14 års kalas




Merhaba... Här kommer lite bilder från min dotters tårtor som jag bakade helt själv...förr brukade jag o min stora syster baka alla familjens tårtor senast åren har vi varit för lata... inget slår mot hembakade tårtor...
Jag hämtade ett grund recept på tårtbotten på dansukkers där finns jättegoda enkla recept på olika fyllningar till dina tårtor. Jag gjorde 3 satser varav en ljus botten och två m choklad smak. Den ljusa fick vara i mitten av tårtorna.
Min dekoration och fyllning blev efter egen fantasi o smak, vilket jag kan rekommendera till de något vana bagarna :)

Şeker Bayram/ Ramadans efter fest

Merhaba..under bayram brukar man gå runt och träffa släkt o vänner och äter o fikar gott. Muslimer över hela världen firar detta i 3-4 dagar
Denna dagen är följande stående på bordet, tatlilar såsom baklava, sekerpare, kadayif och mat såsom fylld ugnsbakad kalkon/kyckling eller fylld lammframdel m speciell risblandning och någon gryta. Godis o fin ckoklad får man inte glömma...
Här följer lite bilder av den dagen...
Cevizli Yayla tatlisi

Bayram Kurabiyer
Tysk strudel
Biskvili kremali kek
Bayram nötter

Thursday, August 20, 2009

Ramadan / Ramazan al fitr


Ramadan (arabiska: رمضان)


är den nionde månaden i den muslimska kalendern, samt även den heliga fastemånaden, en av islams fem pelare. Den kommande ramadan börjar på fredagen den 21 augusti 2009.
Ramadan är en viktig högtid för muslimer då det är under denna månad som "Allmaktens", "Kraftens", "Ödets" eller "Härlighetens" natt (Laylat al-Qadr) anses ha infallit, sannolikt under det tjugosjunde dygnet i månaden. Det var då Guds ( Allahs) budskap genom ärkeängeln Jibril (Gabriel) började uppenbaras för profeten Muhammed, vilket sedan nedtecknats i islams heliga skrift Koranen. Högtiden ramadan kan därför närmast jämföras med det kristna julfirandet till minne av Kristus födelse.
De troende förväntas i ramadan även att i möjligast mån uppträda väl, ge allmosor (zakat) till de fattiga, visa speciellt hög aktning för sin familj samt rena sitt sinne genom att undvika beteenden som våld, ilska, avundsjuka, småaktighet, girighet och illasinnad ryktesspridning. Ramadan följs av eid al-fitr, fastebrytande högtid.


Ramadan (Arabic: رمضان‎) (also written Ramazan, Ramzan, Ramadhan, Ramdan, Ramadaan) is an Islamic religious observance that takes place during the ninth month of the Islamic calendar; the month in which the Qurán was revealed Qur'an 2:185 to the Prophet Muhammad. In the western calendar, the dates of Ramadan vary, moving forward about ten days each year. It is the Islamic month of fasting, in which participating Muslims refrain from eating, drinking, sexual conduct, smoking, and indulging in anything that is in excess or ill-natured; from dawn

until sunset. Fasting is meant to teach the Muslim patience, modesty and spirituality. Ramaḍān is a time to fast for the sake of Allah, and to offer more prayer than usual. Muslims also believed through good actions, they get rewarded twice as much as they normally can achieve. During Ramaḍān, Muslims ask forgiveness for past sins, pray for guidance and help in refraining from everyday evils, and try to purify themselves through self-restraint and good deeds.


Sunday, July 19, 2009

Mirac Kandilin Mubarek olsun

Miraç Kandili (Arapça: لیلة المعراج, Farsça: شب معراج), İslam dininde kutsal sayılan gecelerden biridir. Recep ayının 27. gecesidir. Müslümanlar bu gecede peygamberleri Muhammed'in, Mekke´deki Mescid-i Haram´dan, Kudüs´teki Mescid-i Aksa´ya götürüldüğüne, oradan da gökleri aşarak, Allah´ın katına ulaştığına inanırlar. Bu olayın bahsi İslam'ın kutsal kitabı Kuran-ı Kerim'de İsra ve Necm surelerinde geçer. Bu olaya miraç ya da göğe çıkış denir. Beş vakit namaz, bu gecede farz kılınmıştır. Bakara suresinin son 2 ayeti tebliğ edilmiştir ki bu ayetler, iman esaslarını ve dua cümlelerini içermektedir. Bu mübarek günde genelde Müslümanlar dua eder, tesbih çeker ve Yasin suresini okurlar.
"Bir gece, kendisine âyetlerimizden bir kısmını gösterelim diye (Muhammed) kulunu Mescid-i Harâm'dan, çevresini mübarek kıldığımız Mescid-i Aksâ'ya götüren Allah noksan sıfatlardan münezzehtir; O, gerçekten işitendir, görendir."
(İsra :1)

länk: http://tr.wikipedia.org/wiki/M%C3%BCbarek_Geceler

Sunday, June 21, 2009

Midsommar firande


Merhaba..sen i fredags har släkt o vänner runt om i Sverige firat midsommar. Man samlas över en buffé med sommartårta, sill, färskpotatis och nubbe... men varför firar svenskarna midsommar och varför dansar vuxna groddansen runt en midsommarstång??

Midsommar kan betyda den tidpunkt som infaller mitt på sommaren, men används vanligen för att beteckna firandet kring sommarsolståndet. Ursprunget till midsommar är förkristet, men kyrkan har valt att fira Johannes Döparens födelse vid samma tidpunkt. Idag firas midsommar i Sverige med dans kring midsommarstånge och inte sällan med sill och färskpotatis på matbordet.


Midsommarfirande idag
I Sverige är det vanligaste firandet av midsommar knutet till dans kring en midsommarstång – en lövad och blomprydd stång eller påle, antingen i form av ett kors med kransar hängande från tvärslån eller en eller flera större kransar som hänger i band och omsluter pålen.
Man bildar ringar och dansar kring stången, medan man sjunger de kända lekvisorna. Midsommarstången kom troligen till Sverige frånTyskland på 300-eller 1400-talet. Den kallas även majstång, av vissa ansett stamma från det åldriga ordet maja som betyder löva. Andra anser att namnet kommer av tyskans Maibaum (
http://de.wikipedia.org/wiki/Maibaum). I tysk hednisk kultur var träd symboler för olika gudomar, t.ex. var granen symbol för gudinnan Hertha. Att varianten med stor krans kring erigerad påle skulle vara en nordisk hednisk fruktbarhetssymbol har ingen kunnat visa hållbara belägg för. Att ha en blomsterkrans i håret är vanligt under midsommar, främst bland barn och kvinnor, men även bland män. Man kan binda dem med björkris eller ståltråd som bas och därvid tillfoga blad och blommor.
Knutet till midsommar finns också en stark tradition av alkoholskonsumtion i samband med firandet, vilket gör midsommarhelgen till en av de tidpunkter på året då mest fylleri och bråk inträffar. Det myckna resandet omkring helgen, då också många påbörjar sin semester, gör dessutom helgen till en av de mest trafikskadedrabbade
.
Mat
Vid midsommar är det i Sverige vanligt att äta inlagd sill, gräddfil och gräslök, färskpotatis samt jordgubbar till efterrätt. Midsommar förknippas i hög grad med just färskpotatisen, som gärna serveras med dill.Många dricker snaps till maten. Det dricks också mycket öl och andra alkoholhaltiga drycker under helgen.


Folktro
Midsommarnatten har ett stort inslag av tro på övernaturliga väsen ochframtidsprofetior om man handlar på vissa sätt. Folktron säger bland annat att man skall akta sig för att bada för att inte råka ut för Näcken. Flickor skall också plocka sju, eller nio, sorters blommor, helst vid ett vägskäl, klättra över nio Gärdesgårdar och lyckas man sedan somna utan att yppa ett ord lär man i drömmen kunna se sin tillkommande.

Hedniskt firande
Under nordiskt bronsålder trodde man i Sverige och Norden på en soldyrkarreligion. Vissa av de danser och riter som tros ha ägnats åt att fira solen finns bevarade på hällristningar. Dyrkan av solen fortsatte att bära stor betydelse genom århundradena. Exakt hur firandet av sommarsolståndet gick till finns det få källor om, men det troliga är att det varit i form av offerfester i fruktsamhetens tecken, på många sätt motsvarande första maj-firandet i andra västeuropeiska länder. Dock är uppgifterna om förekomsten av midsommarblot ”sporadiska och tveksamma”. De äldsta bevarade skrifterna som nämner midsommarfirandet i Norden är de isländska kungasagorna från 1200-talet. Där skrivs det om Olav Trygvason och står att läsa:
”Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.”

Kristet firande
Den kristna kyrkan knöt på 300-talet tidpunkten för midsommarfesten till den helige Johannes döparens dag den 24 juni. På flera språk kallas helgen för Johannesdagen eller Sankt Hans, men på svenska med flera språk kallas den alltjämt midsommar. I Svenska kyrkans kyrkoår har tidigare midsommardagen och Johannes döparens dag firats på samma dag. Detta ändrades dock 2003 då Johannes Döparens dag flyttades till söndagen efter midsommardagen. Detta innebar att midsommardagen fick temat Skapelsen i den nya Den svenska evangeliet.

Thursday, April 9, 2009

Varför firas Påsk?

Påsken firas både inom Judendomen och kristendomen och är av världens större gemensamt firade högtider..
Judendomen
Den judiska påsken ihågkommer befrielsen ur Egypten, den natt då påskalammet slaktades och dödsängeln skonade Israels folk. Ända fram till templets fall år 70 e.Kr. slaktade man påskalamm i Jreusalems tempel och dessa åts under en nattlig måltid. Hos judarna har påskalammsmåltiden ersatts med den så kallade seder-måltiden, där de olika rätterna har symbolisk betydelse, och där den yngste sonen ställer frågor om påsken som fadern besvarar.

Kristendomen
Den kristna kyrkan firar påsken till minne av Jesu död och uppståndendelse, ett firande som sedan 300-talet är utsträckt till en hel vecka (stilla veckan ) med palmsöndagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen, långfredagen och påskdagen. Den viktigaste gudstjänsten är av tradition påsknattens, då också dop eller doplöftesförnyelse kan äga rum; den har återinförts i den romersk-katolska kyrkan och i många andra kyrkor under 1900-talet. Påsken innehåller det liturgiska firandet av den kristendomsspecifika övertygelsen att den historiska gestalten Jesus Kristus är identisk med Gud, världsalltets skapare,och därför, tre dagar efter det att han blivit avrättad och begravd, väckte sig själv till liv igen; de kristna kyrkorna räknar detta som en gemensam och grundläggande bas i sitt trossystem.
mer info på Wikipedia