Nybakat bröd a la Sara

Idag var jag duktig...först gick jag o syrran en ordentlig promenad, sedan bakade bröd till frukosten..igår fick jag ett recept från en arbetskamrat o kände att jag måste prova det o så blev det..det receptet var jätteenkelt och gott som går att slänga ihop på 10 min om man har ingr hemma, sen behövs det ingen jäsning heller då man använder bikarbonat o bakpulver till jäsningen...jag anser också att receptet är nyttigt då man använder rätt så hälsovänliga varor :) sedan blev det en hälsosam efterrätt med sommarfrukter.

Då jag inte hade morötter hemma, hackade jag i soltorkade tomater och färsk rosmarin mmm mums blev det. Döper härmed receptet till

brödlimpa a la Sara

Ingredienser:

5 dl rågsikt
2 dl havregryn
1 dl solroskärnor
1 dl krossat linfrö
2 tsk bikarbonat
1 tsk bakpulver
1 tsk salt

Blanda allt väl. Tillsätt sedan:
5 dl filmjölk
0,5 dl sirap
1 grovriven morot

Blanda och häll i en smord brödform. Grädda längst ner i ugnen i 200 grader, ca 1 timme

Gårdagens recept

Merhaba..barnen var sugna på grillat, då blev det grillat till middag..vi grillade kycklingspett, scampiräkor, grönsaksspett m champinjoner, cocktailtomater, små lökar, grillad potatis, vitpaprika..grillad efterrätt blev det också...smarrigt blev det....Sedan när familjen kom så blev det bak igen..det turkiska cookies m valnötter och kokos mmmm...receptet är väldigt enkelt o de blir supergoda bara man har lite fantasi o smaksätta de med.




Receptet på turkiska cookies
400 g margarin ( mjuk rumstempererad)
ca 8 dl vetemjöl ( efter behov)
1 ägg
2,5 dl
1 msk vaniljsocker
1 msk bakpulver
smaksättning:
hackade valnötter
kakao
riven kokos
riven choklad( t ex blockchoklad eller marabou choklad)
pensla m 1 ägg, garnera med riven kokos
Gör så här:

1. Blanda alla ingredienser tills du får en mjuk och smidig deg. Tillsätt de hackade valnötterna.
2. Nu kan du ta en tredje del av degen och blanda i ca 1 dl kakao för sig. knåda den ordentligt.
3. kavla ut och gör tryck olika former och lägg på en plåt med bakplåtspapper eller i bullformar.
4. Vissa sorter gör jag en stav med kakaodeg och en stav med vanlig deg och snurra ihop och skär ut olika former. Använd fantasin, bara den sätter stopp för formerna :)
5. ställ ugnen på 175 c. Pensla kakorna med ägg och garnera m riven kokos eller hasselnötter eller choklad efter smak alltså.
6. ställ in i ugnen i ca 20 min tills de får lite färg. Öppna inte ugnen förrän de är färdiga för då får inte den fina släta ytan.

Servera till en god kopp kaffe!!

Midsommar firande

Merhaba..sen i fredags har släkt o vänner runt om i Sverige firat midsommar. Man samlas över en buffé med sommartårta, sill, färskpotatis och nubbe... men varför firar svenskarna midsommar och varför dansar vuxna groddansen runt en midsommarstång??

Midsommar kan betyda den tidpunkt som infaller mitt på sommaren, men används vanligen för att beteckna firandet kring sommarsolståndet. Ursprunget till midsommar är förkristet, men kyrkan har valt att fira Johannes Döparens födelse vid samma tidpunkt. Idag firas midsommar i Sverige med dans kring midsommarstånge och inte sällan med sill och färskpotatis på matbordet.

Midsommarfirande idag

I Sverige är det vanligaste firandet av midsommar knutet till dans kring en midsommarstång – en lövad och blomprydd stång eller påle, antingen i form av ett kors med kransar hängande från tvärslån eller en eller flera större kransar som hänger i band och omsluter pålen.
Man bildar ringar och dansar kring stången, medan man sjunger de kända lekvisorna. Midsommarstången kom troligen till Sverige frånTyskland på 300-eller 1400-talet. Den kallas även majstång, av vissa ansett stamma från det åldriga ordet maja som betyder löva. Andra anser att namnet kommer av tyskans Maibaum (http://de.wikipedia.org/wiki/Maibaum). I tysk hednisk kultur var träd symboler för olika gudomar, t.ex. var granen symbol för gudinnan Hertha. Att varianten med stor krans kring erigerad påle skulle vara en nordisk hednisk fruktbarhetssymbol har ingen kunnat visa hållbara belägg för. Att ha en blomsterkrans i håret är vanligt under midsommar, främst bland barn och kvinnor, men även bland män. Man kan binda dem med björkris eller ståltråd som bas och därvid tillfoga blad och blommor.
Knutet till midsommar finns också en stark tradition av alkoholskonsumtion i samband med firandet, vilket gör midsommarhelgen till en av de tidpunkter på året då mest fylleri och bråk inträffar. Det myckna resandet omkring helgen, då också många påbörjar sin semester, gör dessutom helgen till en av de mest trafikskadedrabbade.

Mat
Vid midsommar är det i Sverige vanligt att äta inlagd sill, gräddfil och gräslök, färskpotatis samt jordgubbar till efterrätt. Midsommar förknippas i hög grad med just färskpotatisen, som gärna serveras med dill.Många dricker snaps till maten. Det dricks också mycket öl och andra alkoholhaltiga drycker under helgen.

Folktro
Midsommarnatten har ett stort inslag av tro på övernaturliga väsen ochframtidsprofetior om man handlar på vissa sätt. Folktron säger bland annat att man skall akta sig för att bada för att inte råka ut för Näcken. Flickor skall också plocka sju, eller nio, sorters blommor, helst vid ett vägskäl, klättra över nio Gärdesgårdar och lyckas man sedan somna utan att yppa ett ord lär man i drömmen kunna se sin tillkommande.

Hedniskt firande

Under nordiskt bronsålder trodde man i Sverige och Norden på en soldyrkarreligion. Vissa av de danser och riter som tros ha ägnats åt att fira solen finns bevarade på hällristningar. Dyrkan av solen fortsatte att bära stor betydelse genom århundradena. Exakt hur firandet av sommarsolståndet gick till finns det få källor om, men det troliga är att det varit i form av offerfester i fruktsamhetens tecken, på många sätt motsvarande första maj-firandet i andra västeuropeiska länder. Dock är uppgifterna om förekomsten av midsommarblot ”sporadiska och tveksamma”. De äldsta bevarade skrifterna som nämner midsommarfirandet i Norden är de isländska kungasagorna från 1200-talet. Där skrivs det om Olav Trygvason och står att läsa:

”Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.”

Kristet firande

Den kristna kyrkan knöt på 300-talet tidpunkten för midsommarfesten till den helige Johannes döparens dag den 24 juni. På flera språk kallas helgen för Johannesdagen eller Sankt Hans, men på svenska med flera språk kallas den alltjämt midsommar. I Svenska kyrkans kyrkoår har tidigare midsommardagen och Johannes döparens dag firats på samma dag. Detta ändrades dock 2003 då Johannes Döparens dag flyttades till söndagen efter midsommardagen. Detta innebar att midsommardagen fick temat Skapelsen i den nya Den svenska evangeliet.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Midsommar