Interkulturell kommunikation förekommer när ett meddelande produceras i en kultur, men avkodas i en annan. Kopplingen mellan kultur och kommunikation är avgörande för förståelsen av interkulturell kommunikation. Det är genom sin kultur som människor lär sig att kommunicera. En indier lär sig att kommunicera som andra indier före honom eller henne, en svensk kommunicerar som andra svenskar. Det sätt som vi kommunicerar på, omständigheterna kring kommunikationen, språk, språkbruk och den icke-verbala kommunikationen är alla faktorer som är en följd av den kultur som har präglat oss. Eftersom kulturer skiljer sig från varandra, kommer alla dessa faktorer också att skilja sig beroende på vilken kultur man är uppväxt i.
Ett exempel på en kommunikationsmodell..
Två centrala begrepp för en effektiv kommunikation mellan personer från olika kulturer är osäkerhet och ängslan. När vi inte kan förstå eller förutspå andra människors beteende, känslor, attityder eller värderingar uppstår osäkerhet. Denna osäkerhet kan få oss att tappa förståelsen under kommunikationshändelsen. Vi förutspår hela tiden vad som kommer att kommuniceras och skapar förklaringar till vad som kommuniceras och vi gör det på kulturell basis. Det vill säga att våra förutsägelser och tolkningar kommer att vara färgade av våra egna värderingar, erfarenheter och vår kulturella bakgrund .
För att lyckas i interkulturell kommunikation, måste du tänka på flera saker. ”Språkeffekten” till exempel, handlar om att främmande språk skapar svårigheter. Du måste göra två saker på samma gång, dels processen av att tänka på översättningen dels att prata på samma gång. Om du inte är medveten om ”språkeffekten”, kan du missbedöma folk som till exempel att de skulle vara i lägre grad intelligenta än vad de är.
När det kommer till perception, sättet vi uppfattar saker, vet vi att denna kan förändras. Det kan ändras när vi vet mer om något särskilt, det blir mer bekant och differentierat i specifika delar. Hur vi ser saker, ändras i takt med våra erfarenheter.
Det är bra om du har ett öppet sinne och är medveten om de kulturella skillnaderna. Det är bra att våga fråga om du inte förstår den andre personen, och det är också viktigt att fråga personen om denne har förstått dig rätt. Om inte språket är nog, använd gester. Var tålmodig. Det tar längre tid att förstå ett främmande språk och en annorlunda kultur.
Lär dig om kulturer, till exempel; skillnader i hur man kommunicerar, normer och värderingar, hur man lever i den främmande kulturen. Öva på olika kommunikationstekniker, som att lyssna och visa empati. Tänk inte bara som i din egen kultur (kallat oetnocentrism) och tänk inte ”vitt- svart; bra eller dåligt.
Att förebygga kulturella konflikter kräver kunskap och respekt för kulturella skillnader. “Mindfulness” är väldigt viktig i interkulturell kommunikation. Mindfulness gör folk medvetna om sina egna beteenden, mentala bilder och kulturella förväntningar när det gäller kommunikation. Det medger också till att skapa nya mentala kategorier, att vara öppen för ny information och att vara medveten om multipla perspektiv. Det finns vidare förslag på vad folk från individualistiska kulturer och kollektivistiska kulturer skall tänka på när man samarbetar med varandra.
Konflikter och missförstånd är ofrånkomliga och vårt normala sätt att tänka i former av etnocentrism (”mitt land är bättre än ditt”) och stereotyper gör att vi ofta gör negativa bedömningar om dessa skillnader, i form av fördomar som leder till konflikter och missförstånd. Dessa negativa känslor gör det svårt för oss att handla på mer konstruktivt sätt. När en konflikt uppstår i interkulturell kommunikation, är det extremt viktigt att kunna kontrollera sina negativa känslor. Att kontrollera sina känslor är därmed nyckeln till en lyckad interkulturell process.
Schneider menar att chefer måste börja “tänka globalt”. Med det menas att se fördelarna med mångfalden i företaget och anpassa olika idéer och söka möjligheter till problemlösning. Detta kräver ödmjukhet, flexibilitet och fördomsfrihet.
Källa: Grupparbete "Kulturens påverkan vid affärssamarbeten- en förstudie om svenskt/indiskt samarbete"
