Välkomna till Leylas mathörna

Yemek tariflerimin turkce ile istiyorsaniz yoruma mesaj/e-mail birakin size gönderirim.

Som handlar om mat från det turkiska och svenska köket, deras kulturs inverkan på matkulturen. Ni kommer också finna en del inlägg om barn o föräldrar m m. Hoppas ni hittar något matnyttigt i arkivet till höger. I will be happy if you leave a note in my guestbook!!

Sunday, June 21, 2009

Midsommar firande


Merhaba..sen i fredags har släkt o vänner runt om i Sverige firat midsommar. Man samlas över en buffé med sommartårta, sill, färskpotatis och nubbe... men varför firar svenskarna midsommar och varför dansar vuxna groddansen runt en midsommarstång??

Midsommar kan betyda den tidpunkt som infaller mitt på sommaren, men används vanligen för att beteckna firandet kring sommarsolståndet. Ursprunget till midsommar är förkristet, men kyrkan har valt att fira Johannes Döparens födelse vid samma tidpunkt. Idag firas midsommar i Sverige med dans kring midsommarstånge och inte sällan med sill och färskpotatis på matbordet.


Midsommarfirande idag
I Sverige är det vanligaste firandet av midsommar knutet till dans kring en midsommarstång – en lövad och blomprydd stång eller påle, antingen i form av ett kors med kransar hängande från tvärslån eller en eller flera större kransar som hänger i band och omsluter pålen.
Man bildar ringar och dansar kring stången, medan man sjunger de kända lekvisorna. Midsommarstången kom troligen till Sverige frånTyskland på 300-eller 1400-talet. Den kallas även majstång, av vissa ansett stamma från det åldriga ordet maja som betyder löva. Andra anser att namnet kommer av tyskans Maibaum (
http://de.wikipedia.org/wiki/Maibaum). I tysk hednisk kultur var träd symboler för olika gudomar, t.ex. var granen symbol för gudinnan Hertha. Att varianten med stor krans kring erigerad påle skulle vara en nordisk hednisk fruktbarhetssymbol har ingen kunnat visa hållbara belägg för. Att ha en blomsterkrans i håret är vanligt under midsommar, främst bland barn och kvinnor, men även bland män. Man kan binda dem med björkris eller ståltråd som bas och därvid tillfoga blad och blommor.
Knutet till midsommar finns också en stark tradition av alkoholskonsumtion i samband med firandet, vilket gör midsommarhelgen till en av de tidpunkter på året då mest fylleri och bråk inträffar. Det myckna resandet omkring helgen, då också många påbörjar sin semester, gör dessutom helgen till en av de mest trafikskadedrabbade
.
Mat
Vid midsommar är det i Sverige vanligt att äta inlagd sill, gräddfil och gräslök, färskpotatis samt jordgubbar till efterrätt. Midsommar förknippas i hög grad med just färskpotatisen, som gärna serveras med dill.Många dricker snaps till maten. Det dricks också mycket öl och andra alkoholhaltiga drycker under helgen.


Folktro
Midsommarnatten har ett stort inslag av tro på övernaturliga väsen ochframtidsprofetior om man handlar på vissa sätt. Folktron säger bland annat att man skall akta sig för att bada för att inte råka ut för Näcken. Flickor skall också plocka sju, eller nio, sorters blommor, helst vid ett vägskäl, klättra över nio Gärdesgårdar och lyckas man sedan somna utan att yppa ett ord lär man i drömmen kunna se sin tillkommande.

Hedniskt firande
Under nordiskt bronsålder trodde man i Sverige och Norden på en soldyrkarreligion. Vissa av de danser och riter som tros ha ägnats åt att fira solen finns bevarade på hällristningar. Dyrkan av solen fortsatte att bära stor betydelse genom århundradena. Exakt hur firandet av sommarsolståndet gick till finns det få källor om, men det troliga är att det varit i form av offerfester i fruktsamhetens tecken, på många sätt motsvarande första maj-firandet i andra västeuropeiska länder. Dock är uppgifterna om förekomsten av midsommarblot ”sporadiska och tveksamma”. De äldsta bevarade skrifterna som nämner midsommarfirandet i Norden är de isländska kungasagorna från 1200-talet. Där skrivs det om Olav Trygvason och står att läsa:
”Han avskaffade offerölen och satte i stället med folkets instämmande högtidsöl vid jul, påsk, midsommar och Mikaeli.”

Kristet firande
Den kristna kyrkan knöt på 300-talet tidpunkten för midsommarfesten till den helige Johannes döparens dag den 24 juni. På flera språk kallas helgen för Johannesdagen eller Sankt Hans, men på svenska med flera språk kallas den alltjämt midsommar. I Svenska kyrkans kyrkoår har tidigare midsommardagen och Johannes döparens dag firats på samma dag. Detta ändrades dock 2003 då Johannes Döparens dag flyttades till söndagen efter midsommardagen. Detta innebar att midsommardagen fick temat Skapelsen i den nya Den svenska evangeliet.

No comments:

Post a Comment