Välkomna till Leylas mathörna

Yemek tariflerimin turkce ile istiyorsaniz yoruma mesaj/e-mail birakin size gönderirim.

Som handlar om mat från det turkiska och svenska köket, deras kulturs inverkan på matkulturen. Ni kommer också finna en del inlägg om barn o föräldrar m m. Hoppas ni hittar något matnyttigt i arkivet till höger. I will be happy if you leave a note in my guestbook!!

Sunday, May 2, 2010

Majbrasan

Merhaba...alla kära läsare, nu har valborg och 1 maj varit förbi för många människor runtom i världen......Just Valborgsmässoafton tycker mjag är extra mysigt när man tänder majbrasan och många familjer o barn står runt elden :)
I vår familj har vi under många år först samlats hemma och fikat sedan promenerat till majbrasan och efter det fikat hos mamma...alla barn o barnbarn :)

Men varför firar man valborg??
 Valborgsmässoafton, sista april eller vardagligt valborg, finlandssvenska vappen, är en årlig högtid som firas i Estland, Finland, Lettland, Sverige, Tjeckien och Tyskland den 30 april eller 1 maj. Traditionen grundar sig på de hedniska högtider som funnits spridda i Europa, men har senare kommit att sammankopplas med Heliga Valborgs kult, mot häxtro och onda andar, som uppstod speciellt efter hennes död år 779.



Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Valborg

Sunday, January 17, 2010

Tips på Spa/ resort

Nedan följer lite tips på olika spa i Sverige.....
Sveriges bästa Spa 2009
Storhognas Högfjällshotell & Spa topprankat
Storhogna högfjällshotell & Spa är utnämnt till Sveriges ledande spa-hotell av World travel awards. ”Vi har strävat efter att bli ett av Sveriges främsta spahotell, och denna utmärkelse är ett bevis på att vi är på rätt väg”, äger Henrik Linusson, VD Storhogna Högjällshotell & Spa.
Storhogna Högfjälls Hotell & Spa i Vemdalsfjällen i Jämtland är fjällvärldens första spa. Det speciella på Storhogna är just kombinationen mellan fjäll och spa.


Spa på Varbergs Kurort
Vårt spa ligger praktiskt taget på Lilla Apelvikens strand och till oss i Varberg har folk kommit i nära tvåhundra år för att koppla av. Vi tror att det till lika delar beror på att vi tar spa, hälsa och njutning på allvar som att vi alltid blickar runt hörnet, nyfikna på nästa spatrend. Men säkert också för att våra gäster gillar tanken på att vi började med ett spa och många år senare byggde ett hotell, inte tvärt om. Svanenmärkningen är ett kvitto på att hotellet och restaurangen har en hög nivå på miljöarbetet och tar klimatansvar.
Yasuragi Hasseludden
Vi är här för att förmedla en känsla av frid. Vi vill skapa en perfekt inre balans för att möta en omvärld som är bullrig, stressig och oviss.I en japansk miljö får ögat vila då formerna är rena, enkla och vackra. Hos oss präglas inredningen av detta, för att ge gästens alla sinnen lugn och ro. För många intryck stressar oss. Därför har enkelhet blivit en lyx och det känns exklusivt att vara på Yasuragi Hasseludden.


Fler finns nedan;
Selma Spa
Sunne
0565-166 10
Tylösand Spa
Halmstad

Turkisk hamam

Turkisk hamam är ju en världens äldsta så kallade " spa" där man skulle ta hand om kroppen för att hålla den yngre/fräsch....i turkiet fanns det för gott om Hamam, men i dagens moderna samhällen så har dessa minskat något då alla har sina egna badrum....nedan följer lite historia

Hamam eller turkiskt bad är den turkiska varianten av ångbad, ett slags bastu. Den har spelat en stor roll i det Osmanska riket som en plats att umgås med andra människor, men har också en rituell funktion.
Den turkiska badtraditionen kommer ursprungligen från antikens Rom. Med rommarrikets fall försvann badkulturen i västra Europa, där gemensamma bad sågs som något okristligt. I det Byzantinska riket levde däremot traditionen vidare men förändrades något.
Under den ottomanska tiden var hamam en viktig del av vardagslivet, speciellt för kvinnorna vars rörelsefrihet ute i övriga samhället var begränsad. En kvinnas rang kunde avläsas i hennes badaccessoarer. Förnäma turkiska kvinnor hade högklackade trätofflor, sirliga tvålkoppar, silver kärl och exklusiva tyger att drapera sig med i badet. Här masserade kvinnorna varandra, här mönstrades blivande svärdöttrar och här firades bruden med mat, musik och dans. Om en man förbjöd sin hustru att gå till hamam, gav det henne rätt att skilja sig.
Under den ottomanska tiden hade massörerna högt anseende och flera tellaks gjorde karriärer hos sultanen. I det turkiska badet, hamam, får man kroppen skrubbad av en hamammästare (tellak) och blir därefter intvålad. Tidigare gick man till hamam för att tvätta sig eftersom man inte hade rinnande vatten hemma. Hamam blev också ett rum för rituell rening och placerades ofta i anslutning till en moské. Ett hamam känns igen på sina kupoltak och det unika uppvärmingssystemet. Badet hettas upp genom att golv och murverk strålar värme. I mitten av rummet finns navelstenen där man ligger innan skrubbningen för att kroppen ska börja svettas och porerna öppna sig. I ett hamam finns inga pooler, eftersom det ansågs orent att doppa sig i stillastående vatten. Här flödar vattnet fritt över marmorhoarna och ångan skapas på naturlig väg i mötet med det uppvärmda stengolvet.
Det är 40-50 grader varmt i hamamen med en hög luftfuktighet. Många bad är uppdelade mellan en manlig och en kvinnlig avdelning. I hamamen bär man ett speciellt skynke (pestemal) runt kroppen för att skyla sig. Man går inte omkring naken i hamamen som i en svensk bastu. Hamam betyder ursprungligen mummel på grund av att rösterna försvinner upp i kupolen när man pratar. Hamam har senare kommit att få betydelsen badhus, värme och värmespridare.



Turkiska ord med anknytning till Hamam
Sogukluk - Stort förrum till badet för relaxing och omklädning.
Iliklik - Varm gång/mellanrum som leder till sicaklik (tepidarium)
Sicaklik - Det inre ångrummet i ett hamam (caldarium)
Gobektasi - Navelstenen - den stora varma stenplatta som finns mitt i sicaklik
Nalin - Turkiska träskor som används i ett hamam för att undvika det blöta golvet
Pestemal - De oftast färgglada handdukar som sveps om midjan
Kese - Grov tvätt/skrubb-handske
Tellak - Man som tvättar man, skrubbar och masserar på ett hamam.
Natir - Kvinna som tvättar kvinna, skrubbar och masserar på ett hamam.


Källa: wikipedia

Wednesday, January 13, 2010

Semla recept/

Här kommer ett klassisk svensk recept på semlor....

IngredienserPortioner: ca 10 st

1/2 paket jäst (à 50 g)

100 g margarin eller smör

2 1/2 dl mjölk

1 ägg

1 dl socker

2 krm salt

2 krm hjorthornsalt

6-7 dl vetemjöl

Pensling:ägg

Fyllning:100 g mandelmassa

2-3 msk mjölk

Garnering:2 dl vispgrädde, florsocker

Gör så här:


  1. Smula jästen i en bunke. Smält matfettet i en kastrull eller i en skål i mikrovågsugnen på full effekt (max 800 W) ca 1 min.

  2. Tillsätt mjölken och värm till fingervarmt, 37°C. Häll lite av degvätskan över jästen och rör tills den löst sig.

  3. Tillsätt resten av degvätskan, ägg, socker, salt, hjorthornssalt och nästan allt vetemjöl, spara lite till utbakningen.

  4. Arbeta degen smidig för hand eller i maskin tills degen släpper bunkens kanter.

  5. Låt degen jäsa övertäckt ca 30 min.

  6. Ta upp degen på mjölad arbetsbänk och knåda den smidig med resterande mjöl. Dela degen i ca 10 bitar.

  7. Forma varje bit till en slät bulle som läggs på en bakpappersklädd plåt.

  8. Låt bullarna jäsa övertäckta ca 20 min.

  9. Pensla bullarna med uppvispat ägg. Grädda mitt i ugnen i 250°C, ca 10 min.

  10. Låt bullarna kallna på galler. Skär av ett lock på varje bulle.

  11. Gröp ur lite av inkråmet. Riv mandelmassan på rivjärn och blanda med inkråm och mjölk. Fyll tillbaka i bullarna.

  12. Vispa grädden till fast skum, gärna med elvisp. Klicka eller spritsa grädden på bullarna och lägg på locken.

  13. Pudra över florsocker och servera semlorna.

Semlor Semlor i stora last

Merhaba kära vänner.....Igår blev en trött Leyla sugen på årets första semla mmmm...Vid den här tiden på året hittar du semlor i varenda kondis skyltfönster :) vi svenskar äter mest i hela världen...då har jag undrat var ifrån Semlan kommer Hmmm..

Genom den svenska historien har det funnits personer som varit tokiga i semlor. En av dem sägs vara kung Adolf Fredrik. Hans passion ledde emellertid enligt traditionen till fördärvet, då han dog på fettisdagskvällen den 12 februari 1771 efter att ha avslutat en präktig middag med semlor.
Sanningen är att det varken var semlan eller dödssynden frosseri som orsakade hans död. Han dog av en betydligt mindre glamorös anledning; slaganfall. Skalden Johan Gabriel Oxenstierna lade dock skulden på bakverket och menade att fettisdagen borde förbjudas och ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord.”Det var nämligen så semlan hette på den tiden.

Ordet hetvägg kommer från tyskans heisse wecken, vilket betyder ”varma kilar”. Hetväggen var från början en kumminbeströdd vetebulle i kil- eller korsform. På 1700-talet, när kung Adolf Fredrik stoppade i sig hetväggen, var det en rund vetebulle med fyllning simmandes i en tallrik varm mjölk.
Fettisdagen är den tredje dagen i fastlagen som inträffar 47 dagar innan påsk. Fastlagen signalerade förr att fastan snart skulle börja. För att klara fastan skulle man därför äta rejält med fettrik mat, exempelvis hetväggar, under dessa dagar.
I samband med reformationen på 1500-talet togs kyrkans bestämmelser om fastan bort, men delar av traditionen har dock levt kvar i Sverige.
Den första källan som nämner konsumerandet av hetvägg i Stockholm är från 1689. Bakelsen hade dock nått de södra delarna av landet via Tyskland och Danmark redan tidigare.

Idén att fylla hetväggen med mandelmassa kom på 1800-talet efter att schweiziska bagare lärt ut konsten att tillaga denna fyllning.
Grädden infördes först på 1930-talet av en gotländsk bagare. Han lär ha blivit så glad över gräddens återkomst efter första världskriget att han beslöt sig för att fylla sina hetväggar med grädde, berättar Mia Öhrn.

Nuförtiden kallas denna mandelmass- och gräddfyllda bakelse vanligen för semla. Ordet kommer från latinets simila, fint vetemjöl. Men semlans vindlande historia har inte sett sitt slut.
Nuförtiden bakas rariteter som saffranssemlor med lingongrädde och chockladkaffesemlor.Om du vill veta mer om semlans historia och baka antingen den klassiska varianten eller en av dess moderna avkoppningar, kan du läsa mer i Mia Öhrns bok Semlan.


Sunday, January 10, 2010